Januari 25, 2007

Stark vind och stukad hand

Foto: David Renkwitz
Bildtext: Hårt väder i Dubai.

Det torkade saltvattnet skrapar mot huden och det hettar om kinderna. Musklerna är möra och det är inget annat än ett varmt bad och sedan däckning i sängen som gäller.
Det har varit en hård dag. Den hårdaste hittills.
Igår blåste det över 15 m/s i byarna. Besättningen på Örn 63 som var först ut hissade och seglade en stund. Vi på Orm 73 hann aldrig ens få upp storen förrän vinden blev för hård. Gränsen för att starta ett race är 12,5 m/s. Risken för haveri är stor vid de vindstyrkorna och det är ingen idé för oss att träna då. Skulle en mast gå av är det bara att packa ihop och bege oss tillbaka till Valencia. Att skicka hit en ny mast skulle vara ett jobbigt projekt.
Idag hade vinden mojnat något. Det blåste 8-13 m/s och det var segling som gällde.
Alla seglingsbara dagar ska utnyttjas till max. Det har kostat enorma belopp att ta teamet till Dubai för vinterträning och varje minut med segling är enormt dyrbar.
Tiden i Dubai har huvudsakligen ägnats åt kappsegling och manöverträning. Och så ska det fortsätta. Idag stod två race om vardera två varv på schemat. Sträckan till kryssmärket är oftast 2,5 sjömil.
Eftersom det blåste över 8 m/s skulle vi använda symmetriska undanvindssegel, spinnakers. I lättare vindar hissar vi alltid gennaker, ofta tillsammans med stagsegel. För grindarna är gipparna med spinnaker mindre krävande eftersom vi slipper att skota dem framför eller bakom förstaget. Men eftersom vinden är starkare när vi använder dem blir det lika jobbigt ändå.
Dagen bjöd på mycket action.
I första rundningen, när vi hissade spinnakern, hoppade fallvinschens överväxel ur. Det är illa. Vid hissningen är alla fyra piedestaler fullt bemannade och alla vevar för fullt. När överväxeln hoppar ur försvinner plötsligt motståndet helt och det blir väldig fart på vevhandtagen. Då är det lätt hänt att man tappar fästet och faller över piedestalen samtidigt som man stukar tummen mot handtaget.
Det var precis vad som hände vår 24-årige storsegelgrinder David Carr. Han kastade sig bort från piedestalen i smärta. Vi andra fortsatte seglingen. Det ska mycket till innan vi stoppar en träningskappsegling. Det är bara att möblera om i besättningen och kalla in en ny kille. oftast finns det reserver eftersom de flesta som arbetar på basen är seglare.
David Carr bröt inget men blir borta många seglingsdagar för återhämtning.
Våghöjden i Dubai varierar rejält med vindriktningen. Vid hård nordväst, som idag, blir vågorna meterhöga och under kryssen blir alla ombord rejält blöta. I normal sjö plöjer båten mjukt genom vågorna men idag stampade den hårt. Efter första racet hjälpte jag mittfördäckaren att packa en spinnaker under däck, en svettig uppgift. Luften är kvav, ljuset begränsat och när fören landar i vågdalarna låter det som kolfiberskrovet ska spricka.
Jag är nöjd att jag arbetar ovanför däck.

Fria ordet | Kommentarer (2) | Tipsa en vän

Ny kommentar:

Namn:

Kommentar:

2 kommentarer