Skrivet av Per-Arne Hallgren den 30 augusti 2008 kl. 01:28

Att semestra i en fritidsbåt är en säker sysselsättning. Ibland blir det kanske lite otrevligt.

Det finns något som måste kommenteras. Det gör det ofta och den här gången är jag mer upprörd än vanligt.

För en tid sedan läste jag en jämförelse mellan ett antal 40 fotare i Er tidning, segelbåtar förstås. Jag konstaterar att mycket få av dessa svindyra båtar, har en sjöduglig toalett, när jag kontrollerar de jämförande ritningarna. Detta är båtar som är avsedda för överfarter, öppet hav och rum sjö. De skall fungera även i kuling. Den kände svenske båtkonstruktören Lars-Olof Norlin brukar ibland hävda att det inte är någon konst att segla ut, konsten är att segla hem. Lika fullt så fungerar inte toaletterna i dessa 40 fotare. Båten håller, men hur är det med besättningen. De som har viljan och förmågan att köpa dessa dyra båtar, är ofta äldre gentlemän. Gentlemän oaktat ålder, behöver ibland pinka. Det är inte alltid det låter sig göra i egenskap av galjonsfigur hängande i förstget. Är sjögång för handen, ta fram jollens öskar och gör det i sittbrunnen. Om det tunga artilleriet skall till, eller om det är fråga om grov sjö, skall en av båtens toaletter uppsökas av säkerhetsskäl. I de flesta fall har toalettutrymmet designats av någon som aldrig varit i en båt under hårt väder. Är man en ”äldre” gentleman måste man kunna koppla av för att över huvud taget kunna uträtta sina behov, annars går systemet i baklås. Det skall alltså vara möjligt att uträtta sina behov sovandes under gång i grov sjö oaktat barbord eller spybord. Finns inte detta arrangemang är förutsättningarna för en framtvingad penetrering av urinblåsan utifrån ganska stor. I detta läge inser du snabbt att det inte finns tid för räddning. Vad har du i medicinväskan?

Det tycks som om det gått en trend i att placera toastolen i tvärskeppsriktning. Varför kan man verkligen fråga. Till ytter mera visso har byggherren beslutat att spara pengar på toaletten, varför sittringens infästning inte är särskilt hållbar.

Vad händer under detta fruktansvärda toalettbesök, som förövrigt sker i lovart. Vågen våg träffar bogen med en kraftig klatsch, och båten kränger ner. Skepparen på toaletten inser för sent att han inte har något lämpligt att hålla sig i, varefter hans kallar upp dörren (låset brister) och fortsätter in i garderoben samt skallar ner värmaren. Besättningen skrattar våldsamt. Två personer lyckas lyfta upp kaptenen från garderoben och knuffa in honom i riktning mot toalettstolen. Han landar på rätt ställe, varvid båten åter kränger till. I detta läge hamnar skålens innehåll i regställsbyxorna. På grund av den smärta som skepparen känner tvingar han sig åter upp på tronen, trots att vi är på väg mot hamninloppet. Strax innan inloppet lossar ena bakre fästpunkten varpå sittringen blixtsnabbt förvandlas till en giljotin. Vi behövde inte ge oss tillkänna inne i hamnen, vi hade inbyggd mistlur.

Designers, i h-e heller, ankdamms-ekvillebrister är vad de är!

By the way, är det någon som försökt sova i en dubbelkoj i skepparhytten i rum sjö, Jasså, Ni åkte också av med dunder och brak. Kan det inte räcka med ett betäckarbås, varefter resten skulle kunna vara sjökojer.

Varför är det inte dubbla diskhoar, den rena blöta disken måste placeras någon stans vid gång i rum sjö.

Varför placerar man spis och ugn långskepps i stället för tvärskepps. Långskepps lär jag inte ha mycket nytta av upphängningen.

Varför är kölviktsprocenten så låg och masten så hög? Vad gör du när det blåser?

Varför skall en pulpit utgöra en klätterställning av rang, med hinder i form av en genuarulle? Varför inte utveckla pulpit till något som ligger utanför skrovet med ett ”peke” med integrerad stege? Kan även var fästpunkt för genacker.

Om en båt kostar drygt ett par miljoner så skall färskvattenproduktionen var tryggad ombord.

Det skulle vara kul att höra varför man vid tidigare båttester inte talat om hur det borde varit på en båt som är klassad för gång i öppen sjö.

Med vänlig hälsning
Per-Arne Hallgren

Anmäl inlägg