Januari 23, 2009

Vad väntar vi på?

DET ÄR MÅNDAG morgon i julveckan och jag står hemma i källaren och rotar efter mina varmaste seglarkläder. Utanför fönstret ligger västan på ordentligt och från Måseskär rapporterar SMHI byar på 23 sekundmeter. Var har jag nu lagt termounderstället? Och vart har de varma skidvantarna tagit vägen? En Hallberg-Rassy 372 väntar i Ellös på att bli provseglad, så här gäller det att bylta på sig för ännu en dag på jobbet. Eller? Nja, provseglingar vintertid hör faktiskt inte till vanligheterna, det får jag erkänna. Knappt segling överhuvudtaget. Det är sannerligen för dåligt. Hemma i Kullavik har isen bara lagt sig till ro en enda vinter det senaste decenniet, så inte ens is är någon godtagbar anledning till att avstå från segling. Åtminstone inte i havet, där vattnet är tillräckligt salt.

ANNAT VAR DET 1984, när jag seglade E-jolle på seglingsgymnasiet i Ängelholm. Då var vi ute jämt. I alla fall känns det så nu efteråt, i mitt nostalgiska romantiserande av den tiden. I själva verket seglade vi förstås inte varje dag på vintern, utan mest på helgerna. En gång vred
vinden när vi låg ute på Skälderviken och tränade, så att drivisen packade igen hamninloppet och vi fick segla till Magnarp istället. Men det var inga problem. Inte då, fyllda av ungdomlig entusiasm som vi var.

EN MYCKET STOR portion entusiasm hade också Seglings förre chefredaktör Bengt Jörnstedt när han samma år, 1984, startade den här tidningen. Men Bengt förlitade sig inte enbart på entusiasm, utan också på hårt arbete, stark integritet och inte minst det som vi på ren svenska brukar kalla jävlar anamma. Tack vare Bengts idoghet går vi med denna utgåva av Segling alltså in i årgång 25. Jubileet kommer vi att uppmärksamma på olika sätt under året. Vi börjar redan på sidorna 26 – 27 med en kort tillbakablick och några klipp ur dåtidens Segling. Notera till exempel den revolutionerande torrdräktsjackan…

UTVECKLINGEN HAR som synes tagit rejäla kliv under de här 25 åren. Dagens moderna och sofistikerade kläder, med alla sina högteknologiska material och finesser, innebär att det numera är fullt möjligt att hålla sig både torr och varm under nästan vilka förhållanden som helst. De flesta lite mer komfortabla båtar på våra breddgrader är dessutom utrustade med värmare, varmvattenberedare och andra bekvämligheter. Skulle man drista sig till att sticka ut i en jolle så gör den fysiska aktiviteten att man håller värmen nästan av sig själv. Skärgården finns ju kvar därute även på vintern, visserligen något kargare men också vackrare och betydligt fridfullare än under de hektiska sommarmånaderna, färdig att avnjutas. Och då inte bara
för enstaka provseglingar. Så vad väntar vi egentligen på?

Tyck till om ledaren här nedan eller maila direkt till

Joakim Hermansson

Ledare | Kommentarer (0) | Tipsa en vän