April 23, 2008

Dragspelsböter

Jag har en båt som jag brukar sticka ut med ibland. Det är fantastiskt. För när jag har kapat förtöjningarna så har jag 30 000 öar att välja bland. Och det bara i Stockholms skärgård. Om jag vill åka lite längre så finns det mer än 30 000 till. Sveriges kustremsa, som sträcker sig från Svinesund i väster till Haparanda i norr, är 270 mil lång. Om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir strandremsan 800 mil. Det motsvarar ett femtedels varv runt jorden.

Snacka om möjligheter. Ena dagen kanske jag väljer att ankra upp utanför Silverön för att titta på havsörnar. Ett säkert ställe om man är intresserad av det mäktigaste som finns i den svenska fågelfaunan. Andra dagen kanske jag sticker till ”Mitt ställe”. Du vet det där skäret eller den där viken som man inte pratar så högt om. Men som skänker frid i själen och som man visar för nära, kära och andra som förtjänar det. Tredje dagen kanske fan flyger i mig och då vill jag dra
till Sandhamn och ta en öl när aftersailen börjar klockan tre. Då är det drag med liveband och allt, vet alla som har varit där.

Det finns med andra ord många möjligheter för oss som väljer att ägna fritiden i båt. Vi har våra ställen för att fylla på batterierna. Faktum är att hela skärgården kryllar av rofyllda ställen. Men tyvärr är det ingen självklarhet för alla. För en del är skärgården och båtlivet något okänt och ont som måste regleras. Och dem är det synd om. Som en handfull personer på Miljödepartementet till exempel. De
har så svårt att hitta en plats i skärgården att varva ner på att de har gett länsstyrelserna i uppdrag att införa så kallade hänsynsområden
runt kusten. Områden där man inte får bullra, spela musik eller släppa ut toalettavfall. I dessa områden måste man också ”ta hand om sina sopor”, som det står på länsstyrelsens hemsida. Hoppas ingen tolkar det som att man kan strunta i att ta hand om sina sopor på andra platser.

Ja jösses …
Jag blir så matt att jag knappt orkar surfa vidare för att se var dessa ”hänsynsområden” är tänkta att ligga. Men gör det ändå och finner att Stora Nassa är ett av dem. Jag var där så sent som förra sommaren och minns det som en fantastisk vistelse. Vi dukade upp burkskinka, legymsallad och bröd på en bergknalle, tog hand om soporna och lyssnade på tysnaden. En tystnad som tydligen måste regleras. Nu undrar jag hur länsstyrelsen funderar över framtiden. Ska inte Gubben Österman få ta fram sitt handklaver och riva av ”Havsörnsvals” i ett ”hänsynsområde”? Vem bestämmer vad som är oljud och vad som är acceptabelt?
Akta dig Österman. Snart blir det dragspelsböter.

Störs du ofta av oljud till sjöss?

Svara på frågan, tyck gärna till om ledaren, kommentera här nedanför ellar maila direkt till:

Elias Johansson

Ledare | Kommentarer (3) | Tipsa en vän