Juni 22, 2006

Alternativ lösning (Ledare nr 7 - 06)

Vad är det för likhet mellan en 110-skylt och en CEskylt? Jo, ingen tycker att någon av dem har något berättigande.

Polaren Pär drog sin egenpåhittade historia med ett snett leende. Som en kommentar till min eviga kritik till CEmärkningen och hur illa den fungerar i verkligheten. Per fortsatte:
»Vi kör alla för fort på motorvägarna därför att vi tycker hastighetsbegränsningen är fel. Likadant resonerar vi runt CE-skylten. Vi förstår inte vad den ska vara till. Så därför struntar vi i den.« Givetvis har Per rätt. Skulle syftet med CE-skylten vara lättfattligt och förståeligt skulle vi ta till oss den. Som med den gamla Blå skylten. Konsumenten förstod att en blåskyltad båt var testad av myndighetsnormer och därför var okej. En båt utan skylt blev lika med en dålig båt. I allmänhetens ögon är CE-skylten bara ett byråkratiskt hinder. Som hellre främjar politik än båtutveckling. Rykten om att CE-skylten går att köpa på internet eller muta sig till som båttillverkare har fått fäste. Så i stället för att kolla om nybåten som ska inhandlas är märkt, struntar konsumenten idag i det.
Det handlar alltså mer om att fylla CEskylten med moral och förståelse, än att ytterligare försöka förklara dess politiska och tekniska finesser. Ju krångligare den framstår, desto mer kommer dess status hos allmänheten att sjunka.




Låt säga att vi struntar i CE-skylten. Sätter upp vårt eget lilla regelverk i Sverige. Ett regelverk som gynnar båten och ägaren. Som i stället för förakt möts med förståelse. Jag har en plan. Sjöfartsverket sitter på trumfkortet. Genom den ursprungskontroll som de gör på konsultbasis, kan de säkerställa och sammankoppla båtens och ägarens identitet. Bygg på den med en reguljär båtbesiktning enligt den noggrannaste formen. Med skick och funktionskontroll. Med säkerhetsaspekt och kvalitetskoll. Dessutom kan Verkets utsända ge den omärkta båten ett skrovnummer som därefter kommer följa den livet ut. Utifrån besiktningen får båtägaren ett dokument där båten är besiktigad in i minsta väsentliga detalj. Där ägare och båt har fått godkänt. Ett dokument som borde vara ett mervärde vid nästa försäljning. Regeringen oroar sig för båtstölderna och vill införa ett båtregister till Larmtjänsts och polisens fromma. Fine. Låt oss spela regeringen i händerna och inrätta ett register. Men bara för motorbåtar. Motorbåtarna står ju för 99 procent av alla båtstölder och borde vara de enda som är aktuella enligt regeringens resonemang. Ovanpå detta samlar vi försäkringsbolagen. Som gemensamt beslutar sig för att sänka premien rejält för de båtar som har gått igenom Sjöfartsverkets nålsöga. Då får vi de ekonomiska incitamenten som alltid behövs för att du och jag ska bli intresserade. Vem som besiktigar? Självklart besiktningsmän utbildade hos Sjöfartsverket. Killar och tjejer med totalkoll på fritidsbåtar, som vet var och vilka praktiska och juridiska brister och fel som kan dölja sig bakom en båt och en båtaffär. Som med verkets märke i mössan kan förklara för båtägaren varför båten inte godkänns och vad som behöver göras för att få igenom den. Då tror jag att vi har fått en dialog runt båtars vara eller inte vara. Och en märkning som alla accepterar och förstår. En märkning som gynnar ärlighet och god produktionssed. Och som för utvecklingen framåt.
Och CE-skylten? Vik en askkopp av den och ställ på instrumentpanelen. Som en souvenir.

Ledare | Kommentarer (0) | Tipsa en vän

Ny kommentar:

Namn:

Kommentar:

0 kommentarer